Den Milano-baserade fotografen Giovanni Genzini beskriver hur sökandet efter nya upplevelser driver skapandet av unika bilder
”Jag introducerades till fotografering redan i ung ålder, tack vare mina morföräldrar som båda varpassionerade amatörfotografer”, säger Giovanni Genzini, mode-, kommersiell och resefotograf. ”När jag besökte dem tillbringade jag timvis med att bläddraigenom fotoalbum fyllda med bilder från deras resor.
”De fotograferade allt påfilm och hade utforskat världen – Iran, Laos, Myanmar och sedan Peru och Sydamerika,Afrika och Mellanöstern. Texturen och kornigheten i de analoga fotona fastnade hos mig, liksomansiktena och färgerna de porträtterade.”
Inspirerad av sin familjs bildarv reser Giovanni nu världen över själv – och precis som sina morföräldrar använder han sig av fotografi för att dokumentera sina erfarenheter på ett kreativt sätt.
Att vara närvarande
För Giovanni är en känsla av medvetenhet nyckeln till hans fotografering. ”Jag har ett instinktivt tillvägagångssätt, men drivs av observation”, säger han. ”Jag gillar inte att arrangera mina bilder eller börja med en alltför definierad idé – jag föredrar att låta sammanhanget vägleda mig och bli överraskad av vad jag träffar på. Men oavsett om jag är ute på en promenad eller mitt i en aktivitet försöker jag vara öppen och närvarande.
”Jag tror att det också finns ett inslag av tur i fotografering: när jag går hemifrån eller besöker ett nytt land vet jag aldrig vilka motiv eller situationer som kommer att stöta på – och det är precis det som gör det så fascinerande.”
Den naturliga dragningen till att utforska det okända är all motivation Giovanni behöver för att fortsätta skapa. ”Jag skapar inte av någon särskild anledning annat än att jag njuter av det – det får mig att koppla av”, säger han. ”Särskilt att granska mina bilder och redigera dem är de delar jag tycker mest om. Jag växte upp med sociala medier, där jag hittade andra människor som delade min passion. Det gav mig ännu mer anledning att dela och skapa kontakt.”
”Jag undrar ofta hur jag utvecklade en fotografisk stil, och jag tror inte att jag har hittat svaret på den frågan ännu,” säger Giovanni. ”Det var en naturlig process som det ärligt talat inte är så lätt att definiera. Jag tror att varje fotograf har något medfött inom sig som så småningom hittar ut. Vår bakgrund spelar en stor roll – filmerna jag såg, utställningarna jag besökte, konstnärerna jag studerade som tonåring – alla de influenserna formade min blick, ofta utan att jag ens insåg det.”
”Dessutom hade jag turen att resa från en ung ålder, vilket gav mig otaliga möjligheter att observera, experimentera och berätta historier”, säger han. ”Resefotografering blev en naturlig förlängning av min önskan att utforska och skapa kontakt med olika platser och kulturer.”
Vägarna med färre besökare
Eftersom Giovanni alltid håller utkik efter fotografiska möjligheter finner han mer inspiration under resans gång än på slutmålet.
”Jag reser huvudsakligen landvägen, så många av mina bästa bilder kommer från oväntade ögonblick eller landskap som jag upptäcker längs vägen – ofta genom att ta en omväg eller stanna till”, säger han.
”Jag brukar planera mina resor genom att undvika platserna som lockar mest turister. För att verkligen fånga essensen hos en plats eller kultur är det viktigt att utforska sekundära vägar, de som inte finns i guideböckerna. Det är där de mest genuina mötena inträffar, och där man upplever det verkliga vardagslivet.”
”Om det är en roadtrip blir oförutsägbarhet nyckeln. Speciellt när jag reser ensam. Jag försöker alltid planera min rutt på ett sätt som lämnar utrymme för spontana utforskningar. Jag ger mig hellre av en timme tidigare och upptäcker att jag kan stanna vid vägkanten och fotografera en man som säljer färsk frukt från en vagn eller ta en omväg på en grusväg och hamna i en by på marknadsdagen.”
I en fotografisk genre som är så expansiv som resor rekommenderar Giovanni en flexibel attityd.
”När jag stöter på ett intressant motiv har jag två olika tillvägagångssätt. Ibland tar jag några bilder på avstånd, obemärkt, med hjälp av ett teleobjektiv. Men om jag känner att personen verkar öppen och välkomnande försöker jag ha ett kort samtal och fråga om jag får ta ett mer direkt och involverat porträtt”, säger han.
”Många gånger har det tillvägagångssättet lett till överraskande generositet: folk har bjudit in mig till sina hem eller tagit med mig för att se deras hantverk. Det är ögonblick jag aldrig skulle ha fått uppleva om jag bara hade följt en guide. För mig är nyfikenheten nyckeln till resefotografering.”
Fujifilm-utrustning för resefotografi
Fujifilms X-serie har ett stort urval av objektiv och ett brett utbud av kraftfulla men ändå kompakta kameror. Det är en plattform som uppskattas av många resefotografer – inklusive Giovanni.
”På senare tid har jag använt FUJIFILM X-T50 på mina resor, och det har snabbt blivit en av mina favoritkameror”, säger han. ”Jag brukar kombinera den med ett av två objektiv: FUJINON XF56mmF1.2 R WR, som jag älskar för porträtt och detaljer, eller XF16-50mmF2.8-4.8 R LM WR, som är otroligt mångsidigt ute på vägarna. Den är lätt, ger fantastisk bildkvalitet och har en fin balans mellan foto och video – perfekt för resor.”
Med en vikt på endast 438 g inklusive batteri och minneskort är X-T50 med 40,2 megapixlar den perfekta kombinationen med XF16-50mmF2.8-4.8 R LM WR (240 g) för en bärbar men kraftfull resekombination.
”Jag förlitar mig inte på särskilt mycket extrautrustning”, säger Giovanni. ”Jag gillar att resa så lätt som möjligt – en kamera, ett par objektiv och några extrabatterier är allt jag behöver.”
Utöver användbarheten är kamerorna i X-serien fyllda med kreativa funktioner – t.ex. Fujifilms unika filmsimuleringar – som hjälper Giovanni att skapa bilder med samma analoga charm som bilderna som först inspirerade honom.
”Jag började använda Fujifilm-kameror för några år sedan med FUJIFILM X100V”, säger han. ”Jag letade efter något jag kunde använda varje dag – superlätt men med professionell kvalitet. Efter det förälskade jag mig i Fujifilms färgåtergivning och övergripande ”look”.
”Jag dras till kameror som har en viss ’själ’, och jag tror att Fujifilm-kamerorna har det – deras tidlösa design och unika färgåtergivning gör dem verkligen speciella.”
Avslutande tips
När det gäller fototeknik rekommenderar Giovanni att man undviker att komplicera saker och ting. ”Jag försöker hålla mitt tillvägagångssätt så enkelt som möjligt, och jag förlitar mig sällan på alltför tekniska metoder”, säger han.
”Med det sagt är panorering en teknik jag använder ganska ofta, särskilt för att isolera rörliga motiv på livliga gator. Tidigare gjorde jag ofta långa exponeringar, främst när jag var mer fokuserad på landskapsfotografi. När jag gick över mer till reportage och gatufotografering började jag prioritera lätthet och spontanitet.”
Giovanni arbetar på ett mer reaktivt sätt och ger sina bilder variation med genomtänkt användning av bländare.
”Något jag har märkt i mina bilder på senare tid är en kontrasterande användning av skärpedjup: ibland arbetar jag med vidöppen bländare för att isolera ett ämne från omgivningen, och andra gånger bländar jag ner för att fånga hela atmosfären i en scen.”
För dem som vill göra som Giovanni och dokumentera sina resor med minnesvärda foton är hans rekommendation att prioritera rätt.
”Mitt viktigaste råd är att verkligen njuta av resan – att uppleva det som en chans att upptäcka en annan kultur, inte bara som en möjlighet att samla bilder”, säger han. ”Jag tror att för att växa som resefotograf är det viktigt att avlägsna sig från det man ser på nätet.”
”Särskilt i början är det vanligt att man planerar resor runt de mest kända fotodestinationerna med resultatet att man återskapar samma ikoniska bilder som miljontals andra redan har gjort. Det gjorde jag också, naturligtvis.”
”Men när man gör det förminskas resan ofta till ett sökande efter vykortsperfekta platser, och så missar man allt däremellan. För mig handlar verklig resefotografering om överraskningar, efterforskning och spontanitet. Det handlar om att kliva ut ur sin komfortzon och låta sig överraskas av det oväntade.”
”I slutändan”, säger Giovanni, ”är de bästa bilderna ofta de du inte planerade.”
