Elke Vogelsang förklarar hur experimenterande och uthållighet är nyckeln till framgången för hennes husdjursfotografi
Elke Vogelsang är en kommersiell och redaktionell fotograf baserad i Tyskland som specialiserar sig på husdjursporträtt. Hon är känd för sina karaktärsfulla bilder av hundar och katter, och hon arbetar med en stor databas av djurmodeller och en stor katalog med bilder tillgängliga för licensiering.
Hennes arbete har synts på amerikansk och tysk tv samt i böcker, tidskrifter och tidningar globalt. Elke har också ställt ut sina foton i ett antal länder och är en återkommande talare på fotograferingsevenemang.

Fotografering som flykt
”Jag har specialiserat mig på husdjursfotografering ett tag nu och arbetat som professionell fotograf i 14 år”, säger Elke. ”Innan dess arbetade jag som översättare. Det var inte ett kreativt jobb eftersom det var tekniska översättningar, men jag vågade aldrig prova ett kreativt jobb eftersom jag trodde att jag behövde något med större säkerhet.
”I början var fotograferingen en hobby”, säger hon. ”Men på grund av några mycket stressiga perioder började jag använda det mer och mer som ett kreativt utlopp.”
På juldagen 2009 drabbades Elkes man av en allvarlig hjärnblödning. Under månaderna som följde använde sig Elke av fotograferingen som en distraktion från pressen att ta hand om honom och osäkerheten om hans tillfrisknande. Hon startade ett en-bild-om-dagen-projekt för att fokusera sinnet och gjorde en bilddagbok åt sin man, som led av förlust av närminnet.

Efter tre månader började Elkes man minnas saker igen. Under den tiden blev hennes fotografering ständigt bättre. Genom att läsa varje bok hon kunde hitta om fototeknik fortsatte Elke det dagliga bildprojektet och att använda det som en välkommen distraktion från vardagens stress.
Eftersom hon fotograferade vad som låg nära till hands, blev parets hundar ofta motiv. Bilderna uppmärksammades av vänner, som snart bad henne att ta porträtt av deras husdjur, och det dröjde inte länge innan intresset för Elkes husdjursfotografering rullade igång.

Steget in i studion
”Jag brukade tycka att studiobilder av husdjur var tråkiga”, säger Elke. ”Jag trodde att hundar skulle bli uttråkade i studion, och jag föredrog att vara utomhus i naturen ändå.”
Trots det fann Elke snart att hennes engagemang för sitt dagliga bildprojekt begränsade alternativen för utomhusfotografering. ”På vintern när det var grått och regnigt ute tänkte jag: ’OK, vi provar med studiofotografering.’ Jag försökte komma på något jag tyckte var intressant, och det var de här roliga ansiktena. Det är det som blev viralt, och plötsligt var jag känd som studiofotograf.”
Elkes hemmastudio är särskilt utformad för att passa hennes motiv. ”Jag har ett enkelt stroboskop med en effektinställning som inte är för högljudd. Att hundarna och katterna känner sig bekväma framför kameran är viktigare för mig än någon avancerad stroboskopteknik.”

”Min arbetshäst är FUJIFILM X-H2S. Jag använder den för det mesta i studion. Jag har också en FUJIFILM X-E5 för mer personlig fotografering utanför studion, och den tycker jag mycket om.
”Mitt studioobjektiv är FUJINON XF16-55mmF2.8 R LM WR 95 % av tiden. Vid 16 mm kan jag ta roliga närbilder och vidvinkelporträtt, medan 55 mm ger elegantare bilder, så jag behöver bara det enda objektivet i studion. ”Utomhus är det annorlunda. Jag älskar objektiv med fast brännvidd utomhus. Jag gillar att använda FUJINON XF23mmF2.8 R WR med X-E5. Men mitt absoluta favoritobjektiv för utomhusporträtt – både för eleganta bilder och hundar i rörelse – är FUJINON XF90mmF2 R LM WR

Att arbeta med djur
”Jag kan se när någon som inte gillar hundar fotograferar hundar”, säger Elke. ”Man ska gilla hundar och katter om man vill fotografera dem, det är jag helt säker på.”
För människor som vill ta bättre bilder av sina egna djur rekommenderar Elke att man börjar med grunderna i fotografering. ”På en grundläggande nivå ska du veta hur du hanterar din kamera. Tråka inte ut ditt husdjur genom att göra inställningar hela tiden”, säger hon. ”Men det är också superviktigt att veta hur man hanterar husdjuret.”
”Då och då får jag en hund som är svårare att arbeta med, men med varje hund eller katt jag möter lär jag mig ett nytt knep för att hjälpa dem att njuta av sessionen.”

”Om du vill specialisera dig på husdjursporträtt, gör en ansträngning för att träffa många olika hundar och katter. Fråga dina vänner, fråga en hundskola. Det var så jag började: Jag tog kameran med mig till en hundskola och fotograferade alla mina vänners hundar, för att lära mig hur man motiverar dem.”
”De flesta hundar gillar godis, men jag börjar alltid med något med låg prioritet eftersom hundar blir för upphetsade. Detsamma gäller leksaker: ibland får hunden ett alldeles galet ansiktsuttryck. Jag börjar alltid med något mindre spännande för att se om jag behöver höja nivån.”

En kommersiell synvinkel
Efter att ha producerat bilder för en mängd olika kunder har Elke lärt sig att känna igen vad som gör ett husdjursfoto kommersiellt lönsamt och hur det kan skilja sig från vad en ägare vill ha.
”Det är olika med varje hund”, säger hon. ”Ibland får man en alldeles underbar hund, en glad personlighet, men när den hamnar framför kameran ser den ledsen ut på varje bild. Formen på ögonbrynen och hur den tittar ivrigt på en godisbit kan få den att se ledsen ut.”
”Jag älskar sådana bilder, men folk tolkar det som att hunden faktiskt är ledsen. Jag vill inte att folk ska tro att de är upprörda, så det kräver mycket arbete att välja rätt bilder att visa dem.”

Genom det här objektivet har Elke byggt upp en populär katalog med bilder som kan licensieras kommersiellt. ”Allt beror på vem du tar bilden för”, säger hon. ”Mina bilder för en hundägare kan se annorlunda ut än de jag tar för kommersiella kunder.”
”Vi tenderar att humanisera husdjur, så människor tolkar uttrycken på ett mänskligt sätt. Men en hund som ser glad ut med tungan hängande ut en bit och med uppdragna läppar är inte nödvändigtvis glad. Den kan vara stressad.”
”Man måste hitta ansikten där hunden ser glad ut utan att stressa den, och direkt ögonkontakt är alltid viktigt.”

Elke betonar framför allt vikten av hårt arbete inom alla former av fotografi. Hon ser inte sin begåvning som en gåva, utan som en färdighet hon har tillägnat sig genom forskning, experiment, uthållighet och, framför allt, passion.
”Jag plockade inte upp en kamera och blev plötsligt bra på fotografering”, påpekar hon. ”Det tog tid. Jag trodde aldrig att jag hade talang, men idag tror jag inte på talang. Jag tror på att faktiskt ta bilder.”
”Jag tycker inte att jag är en tekniskt bra fotograf, jag har bara ett ämne som jag tycker väldigt mycket om.”